Archive for augusti, 2013

Ägare, styrelse och entreprenör – kommunicera rätt fråga i rätt forum

I bolag i tidiga skeden finns engagerade personer ofta på flera olika stolar, operativt, strategiskt och som delägare. I bland sitter grundarna i styrelsen, ibland är investerare med i styrelsen, ibland finns det oberoende styrelseledamöter som inte är delägare. Ibland finns det ett par passiva delägare som följer bolaget på avstånd.

Detta är både en förutsättning för att bygga framgångsrika team och bolag men också en utmaning. I min erfarenhet finns ofta en ovana att tänka i de olika ”skikten”:

  • 1) Bolagets drift (den operativ ledningen),
  • 2) Strategiutveckling och kontroll (styrelsen) samt
  • 3) Finansiering och vinster (ägarfrågor).

Har man inte vana att tänka i dessa tre nivåer kräver det en viss övning innan man lärt sig att sortera ut vilka frågor som hör hemma var.

Jag tror jag kommer tillbaka till det här temat fler gånger i bloggen eftersom det är centrala frågor för alla bolag med ambition att växa och jag menar detta är en kritisk framgångsfaktor för alla bolag med fler än två ägare; att alla förstår skillnaden på de olika nivåerna och kan anpassa sin kommunikation till när och hur olika frågor ska dryftas.

Det här aspirerar inte att vara någon heltäckande beskrivning men kanske kan fungera som en introduktion till ämnet, några enkla stolpar att hålla sig till och att reflektera över.

Min roll som ägare
Jag äger en andel av bolaget. Alltså har jag rätt till motsvarande andel av vinster som bolaget delar ut. Och rätt till motsvarande andel om hela bolaget säljs. Eftersom det finns en rätt till ekonomisk vinst finns också, inom vissa gränser, ett motsvarande ansvar för bolagets finansiering när det går med förlust. I slutändan är det ägarna som måste se till att bolaget överlever om det inte självt förmår producera vinster så att det finansierar sig självt.

Styrelsens roll
Formellt måste alla aktiebolag ha en styrelse. En av styrelsens viktigaste uppgifter, enligt lag, är att se till att bolaget sköts på rätt sätt. Exempelvis att bokföring förs, att skatter betalas, att årsredovisningen lämnas in etc. Utöver denna formalia så formeras ofta styrelser för att stödja bolaget i den strategiska utveckling, affärsutveckling, generell rådgivning och för att bredda bolagets nätverk av personer som kan engageras i olika frågor.

VD och ledningen
Ledningen ansvarar för den dagliga driften av bolaget, att affärsplanen genomförs. Ledningen rapporterar till styrelsen och tar stöd från styrelsen.

Några korta lärdomar kopplat till detta:

  • Börja tänk som ägare – ”vad vill jag med mitt ägande i bolaget?”. Gör en enkel ägarplan.
  • Ansträng dig att inte blanda ihop ägarfrågor med styrelse och operativa frågor
  • Prioritera att ha oberoende personer i styrelsen, gärna en erfaren ordförande. Detta kommer tvinga övriga att hålla isär de olika frågorna.

Livet efter en exit

Både för entreprenörer och investerare är exit en inte oviktig fråga. Som investerare är affärsidén enkel. Vi köper aktier idag för att sälja dem i framtiden med målet att göra en bra avkastning. Den bästa avkastningen fås om hela bolaget säljs till en strategisk köpare, dvs någon i branschen som ser ett extra värde i den position som bolaget har och är beredda att betala extra för detta ”strategiska värde” utöver vinster, kassaflöde och tillgångar.

Således är frågan om exit viktig för investerare att lyfta och entreprenörer att förstå redan innan en investering genomförs. En del entreprenörer uttrycker en stor oro för att deras bolag ska säljas. En oro inför att någon annan ska ”ta över deras bolag” och förändra ens skapelse intill oigenkännlighet.

Idag snubblade jag över en intressant artikel som beskriver [Tunigo om livet efter Spotifyköpet].

Bara några månader efter köpet presenterade Spotify sin sökfunktion Browse, som baseras i den tekniska plattform som Tunigo tog fram. Holmsten, som i dag sitter i Spotifys product management, är synbart stolt över den snabba processen.

Vid köpet var Tunigo 20. I dag är ”Tunigodelen” av Spotify 25 personer inklusive USA-kontoret. Just nu rekryterar man och räknar vara 40 inom några månader.

– Vem vet, nästa år kanske vi är 100 anställda, inklusive redaktör i, eller för, världens alla tunga musikmarknader.

Värt att notera är att inte bara fick grundare och aktieägare betalt för värdet vid affären. Dessutom fick teamet en ny plattform (som affärsområde inom Spotify) som möjliggör ännu snabbare tillväxt, större spridning av tjänsten och mer resurser till utveckling.

Den exit som investerare pratar om inför en investering innebär inte att bolaget försvinner in i en mörk gränd för att aldrig komma ut igen. En exit handlar om att ägandet av aktierna i bolaget byter händer och att bolaget inträder en ny spännande fas.

Växa eller producera vinst – vad föredrar en VC-investerare?

En återkommande fråga som ägare och investerare i tillväxtbolag ställer sig är huruvida bolaget ska fokusera på att växa så fort som möjligt eller skapa vinster till sina ägare. I regel kostar det kapital att växa och ett bolag kan välja att återinvestera sina vinster i tillväxt genom marknadsföring, sälj, produktutveckling etc etc.

Idag stötte jag på en [tankeväckande post] från en entreprenör, Jesper Åström, som haft en intressant dialog kring en investering:

– Så det är alltså viktigare att man kan visa på extrem tillväxt i antalet medlemmar, än att visa på lönsamhet och hållbara affärsmodell för att få pengar från er?

– Japp, alltså, visar du redan lönsamhet har du inte satsat tillräckligt på att växa.

Jag tänkte kanske det var intressant att reflektera över vilket perspektiv investerare kan ha som göra att resonemanget blir detta.

1. Det finns olika investerare som söker olika typer av bolag och olika typer av investeringar för att allokera sitt tillgängliga kapital till. En avkastningsmaximerande vc-fond som valt att investera i tidiga skeden som minoritetsinvesterare (”venture capital”) –  har historiskt skapat bäst avkastning genom att investera i en portfölj av  5 bolag där alla har potential till värdeutveckling på minst 10-15 ggr på satsat kapital inom 4-5 år.

2. De främsta internationella vc-fonderna har i många av sina bästa investeringar byggt skala först (facebook, twitter, soundcloud, disqus, instagram mfl mfl) och väntat med att fastställa affärsmodell. Det finns flera anledningar till detta; en är att först när bolaget nått riktigt stor skala kan man veta vilken affärsmodell som är optimal. Det finns en risk med att välja affärsmodell för tidigt, du optimerar för lönsamhet innan du hittat den bästa affärsmodellen för att bli den stora dominanta aktören i din nisch. Ett annat skäl att söka skala är att det är först vid stor skala som du börjar skapa vissa inträdesbarriärer mot konkurrens online.

3.  På tema avkastningskravet som jag nämnde ovan så är de enda bolagen som kan skapa tillräckligt hög avkastning till sina investerare de som blir dominanta i sin nisch. De bolag som blir ”tvåa eller sämre” blir antingen uppköpta av ettan, konsoliderade med någon annan eller läggs förr eller senare ner pga av konkurrensen.

4. Lönsamhet är inte intressant under tiden du växer. Däremot är självklart intressant att ha en affär och affärsmodell som har inneboende möjlighet till starka marginaler. För att bli vinnare i en nisch återinvesteras all bruttovinst i att växa och bli störst. Denna feedbackloop kan förstärkas med VC-pengar. Titta på allabolag.se på bolag som Spotify, Klarna, Stardoll etc Dessa är intäktsmaskiner idag men växer fortfarande finansierade av sina ägares pengar (förlust på sista raden) för att försöka bli så stora att de blir nummer ett i sin nisch.

5. En typisk VC-fond investerar i 10-20 bolag per fond. Det finns ett par hundra tusen bolag i Sverige. Så statistiskt är det ytterst få bolag som kommer vara passande för en VC-investerare.

Avslutningsvis skulle jag påstå att ”vc-branschen” inte är svart eller vit. Det finns flera exempel på investerare som hellre investerar med lägre risk, som prioriterar kassaflöden och (lite långsammare) organisk lönsam tillväxt. Dessa är aldrig ”vc-fonder” utan snarare investmentbolag, family office eller motsvarande.

 

Naiva entreprenörer ser möjligheter eller förstår ingenting

Investerar söker excellenta grundare som har förmågor som gör det möjligt att förändra världen. Ni vet klyschan ”Hellre ett A team med B idé än tvärt om. Därför är det intressant att reflektera kring vilka egenskaper som förekommer hos dessa entreprenörer och hur de kan uppfattas utifrån. Just nu har jag fastnat för hur naiva grundare kan vara. I både positiv och negativ mening.  Att möta och förstå naiva grundare är dubbelbottnat men viktigt.

Framgångsrika entreprenörer vittnar ofta om att – om de vetat hur jobbigt och svårt det skulle vara att lyckas så hade de aldrig ens försökt. Deras naiva syn på ett problem och sin egen förmåga gör svåra utmaningar och oöverskådliga situationer hanterbara. ”Hur svårt kan det vara” är en vanlig kommentar från entreprenörer och den sammanfattar den positiva naiva synen att allt är möjligt. Det är ett synsätt som skapar genomförandekraft och tro på den egna förmågan att lösa problem. Många gånger är ett naiv synsätt helt avgörande för att skapa kraft och kämpa på när det ser mörkt ut.

Å andra sidan förekommer en naivitet ibland som är farlig. Som avslöjar dig som entreprenör att du inte vet vad du pratar om och att inte gjort din hemläxa. En affärsplan som är byggd på helt orealistisk antaganden gå inte att investera på. En naiv syn på vilka milstolpar som måste uppnås för att attrahera kommande investerare skapar inte förtroende. Och så vidare. Naiviteten går också ibland hand i hand med en attityd av att inte vilja lyssna på feedback, ”Äh det är lugnt vi löser det på något sätt” är inte det bästa svaret när någon med mer erfarenhet försöker belysa risker med en viss affärsmodell, go-to-market strategi eller liknande.

Så vad är slutsatsen? Entreprenörer, fortsätt vara naiva, det skapar ”can-do” attityd som måste finnas för att orka bygga ett framgångsrikt företag. Men låt inte naivitet vara en ursäkt för att göra hemläxan, vara påläst och noggrann.

Dags för nyemission – hur mycket kapital är tillräckligt?

En central frågeställning varje gång ett startup ska finansiera sig med riskkapital är ”hur mycket kapital behövs för nästa fas?”

För varje entreprenör är det alltid en fråga om ta in precis lagom mycket kapital eftersom målet alltid är att öka värdet på bolaget till nästa nyemission. Att ta in för mycket kapital på låg värdering ger onödigt stor utspädning men det motsatta är också en risk – att tar du in för lite kapital. Med för lite kapital kommer bolaget inte hinna exekvera tillräckligt mycket vilket gör att värdet inte hinner öka innan det är dags för nästa nyemission. Låter självklart men är ändå svårt att få rätt och något som ofta är en diskussion vid kapitalanskaffningar.

Hur mycket kapital är lagom mycket? – Här är några lärdomar jag dragit:

1. Definiera värdehöjande milstolpar

Det viktigaste att förklara med en ekonomisk plan är vad är det som ska uppnås och vilka resurser som krävs över en viss tidsperiod för att nå dit. En bra plan innehåller ett fåtal tydliga, realistiska och väl genomtänkta framtida milstolpar. Som investerare vill man se att entreprenören kan visa vilket nästa tillstånd bolaget är tänkt att nå med det tillförda kapitalet. Ett bolag med externa ägare (investerare, affärsänglar eller riskkapitalbolag) som mål att snabbt öka värdet  (egentligen pris/aktie) – som entreprenör måste du fundera igenom vilka parametrar som är de viktigaste värdedrivarna för bolaget under den kommande tidsperioden. Exempel på värdehöjande milstolpar kan vara:

  • Skarp produkt lanserad
  • Aktiva användare
  • Verifierat affärsmodellen med betalande kunder
  • Återkommande kunder
  • Burn rate eller positivt kassaflöde

Exempelvis om målet är att med denna nyemission ta bolaget till ett stadium där det går att ta in 30 msek för att öka tillväxttakten ytterligare – vilka milstolpar behöver då uppnås för att det ska vara möjligt? Se till att ha gjort din research, tänkt igenom och definierat relevanta milstolpar. Med din affärsplan måste du övertyga investerarna att baserat på realistiska antaganden och de resurser du planerar sätta in kommer nå milstolparna.

2. Det tar alltid 18 månader!

Jag påstår att du alltid ska planera för att kapitalet du tar in (tillsammans med de intäkter som egen försäljning realistiskt kommer att generera) måste räcka i 18 månader. Det tar alltid 12 månader att utveckla nästa version, lansera, få in användare, få in feedback och lära sig vad som fungerar, iterera, bygga om, lansera ny version med justerad paketering, få betalande återkommande kunder, lära sig mer, iterera igen, släppa mer funktioner, öka kundstocken osv osv. Och det tar alltid 6 månader att resa nya pengar. Särskilt om det krävs att nya investerare kommer in för att få ihop nästa nyemission.

Alla startups med ambitionen att bli stora vinnare kommer behöva mer kapital för att nå sin fulla potential. För att bädda för nästa kapitalanskaffning behöver kapitalet som tas in räcka så att det tar bolaget till ett tillstånd som ger bra förutsättningar för nästa nyemission.

För att resa nästa kapitalrunda så måste du antingen 1) visa att du nådde de milstolpar som sattes upp eller 2) visa med stark utveckling (”traction”) att du fått affären att fungera så bra att det är värt att accelerera bolaget ytterligare.

Om tidsplanen för kapitalet är mindre än 12 månader, dvs du tror att du väldigt snabbt kommer nå dina mål, så kan jag lova dig att det kommer du inte. Och när du då på nytt vänder dig till dina gamla investerare och de ser att du inte flyttat bolaget så långt framåt som du planerat så kommer du ha satt dig i en tuff situation. Om inte bolaget når sina milstolpar är risken att 1) det blir omöjligt att få in mer kapital från befintliga och nya investerare eller 2) det blir väldigt dyrt (hög utspädning) att ta in kapital eftersom målen inte nåtts.

Så räkna med att det tar minst 12 månader att bygga värde och 6 månader att resa nya pengar. Kortare tidshorisont än så är för riskfyllt  – både för dig och dina ägare.

3. Planera aldrig för cash-out från maj till augusti

Du drar på dig onödigt hög risk om du planerar för tom kassa mitt i sommaren, det går inte att få in nytt kapital ”innan midsommar”. Så fort investerare börja känna doften av semester (vilket för de flesta verkar vara i början av maj) blir det omöjligt att dra en investeringsprocess i mål. Även om du får investerare på kroken under våren och dessa är seriöst intresserade så är det omöjligt att stressa beslutsprocesser för att du har slut i kassan. Beskedet från alla investerare kommer bli  ”Ser väldigt intressant ut men vi tar processen vidare efter semestern”.

För att slippa ha kniven på strupen i en kapitalanskaffningsprocess se till att ditt kapital alltid räcker en bit in på hösten.

Det var några lärdomar jag dragit. En annan del av samma fråga är så klart ”Hur mycket kapital (vilket belopp) ska jag sikta på att få in från de investerare som är intresserade?” En framgångsfaktor i alla dialoger med investerare är att efterfråga ”rätt” mängd kapital utifrån varje investerares preferenser. Om du vet vad olika investerare föredrar så förbättras dina odds att få in kapital. Mer om det sparar jag till en annan bloggpost.

Stay tuned =)

Detta läste jag denna vecka – v31