Archive for 2013

Naiva entreprenörer ser möjligheter eller förstår ingenting

Investerar söker excellenta grundare som har förmågor som gör det möjligt att förändra världen. Ni vet klyschan ”Hellre ett A team med B idé än tvärt om. Därför är det intressant att reflektera kring vilka egenskaper som förekommer hos dessa entreprenörer och hur de kan uppfattas utifrån. Just nu har jag fastnat för hur naiva grundare kan vara. I både positiv och negativ mening.  Att möta och förstå naiva grundare är dubbelbottnat men viktigt.

Framgångsrika entreprenörer vittnar ofta om att – om de vetat hur jobbigt och svårt det skulle vara att lyckas så hade de aldrig ens försökt. Deras naiva syn på ett problem och sin egen förmåga gör svåra utmaningar och oöverskådliga situationer hanterbara. ”Hur svårt kan det vara” är en vanlig kommentar från entreprenörer och den sammanfattar den positiva naiva synen att allt är möjligt. Det är ett synsätt som skapar genomförandekraft och tro på den egna förmågan att lösa problem. Många gånger är ett naiv synsätt helt avgörande för att skapa kraft och kämpa på när det ser mörkt ut.

Å andra sidan förekommer en naivitet ibland som är farlig. Som avslöjar dig som entreprenör att du inte vet vad du pratar om och att inte gjort din hemläxa. En affärsplan som är byggd på helt orealistisk antaganden gå inte att investera på. En naiv syn på vilka milstolpar som måste uppnås för att attrahera kommande investerare skapar inte förtroende. Och så vidare. Naiviteten går också ibland hand i hand med en attityd av att inte vilja lyssna på feedback, ”Äh det är lugnt vi löser det på något sätt” är inte det bästa svaret när någon med mer erfarenhet försöker belysa risker med en viss affärsmodell, go-to-market strategi eller liknande.

Så vad är slutsatsen? Entreprenörer, fortsätt vara naiva, det skapar ”can-do” attityd som måste finnas för att orka bygga ett framgångsrikt företag. Men låt inte naivitet vara en ursäkt för att göra hemläxan, vara påläst och noggrann.

Dags för nyemission – hur mycket kapital är tillräckligt?

En central frågeställning varje gång ett startup ska finansiera sig med riskkapital är ”hur mycket kapital behövs för nästa fas?”

För varje entreprenör är det alltid en fråga om ta in precis lagom mycket kapital eftersom målet alltid är att öka värdet på bolaget till nästa nyemission. Att ta in för mycket kapital på låg värdering ger onödigt stor utspädning men det motsatta är också en risk – att tar du in för lite kapital. Med för lite kapital kommer bolaget inte hinna exekvera tillräckligt mycket vilket gör att värdet inte hinner öka innan det är dags för nästa nyemission. Låter självklart men är ändå svårt att få rätt och något som ofta är en diskussion vid kapitalanskaffningar.

Hur mycket kapital är lagom mycket? – Här är några lärdomar jag dragit:

1. Definiera värdehöjande milstolpar

Det viktigaste att förklara med en ekonomisk plan är vad är det som ska uppnås och vilka resurser som krävs över en viss tidsperiod för att nå dit. En bra plan innehåller ett fåtal tydliga, realistiska och väl genomtänkta framtida milstolpar. Som investerare vill man se att entreprenören kan visa vilket nästa tillstånd bolaget är tänkt att nå med det tillförda kapitalet. Ett bolag med externa ägare (investerare, affärsänglar eller riskkapitalbolag) som mål att snabbt öka värdet  (egentligen pris/aktie) – som entreprenör måste du fundera igenom vilka parametrar som är de viktigaste värdedrivarna för bolaget under den kommande tidsperioden. Exempel på värdehöjande milstolpar kan vara:

  • Skarp produkt lanserad
  • Aktiva användare
  • Verifierat affärsmodellen med betalande kunder
  • Återkommande kunder
  • Burn rate eller positivt kassaflöde

Exempelvis om målet är att med denna nyemission ta bolaget till ett stadium där det går att ta in 30 msek för att öka tillväxttakten ytterligare – vilka milstolpar behöver då uppnås för att det ska vara möjligt? Se till att ha gjort din research, tänkt igenom och definierat relevanta milstolpar. Med din affärsplan måste du övertyga investerarna att baserat på realistiska antaganden och de resurser du planerar sätta in kommer nå milstolparna.

2. Det tar alltid 18 månader!

Jag påstår att du alltid ska planera för att kapitalet du tar in (tillsammans med de intäkter som egen försäljning realistiskt kommer att generera) måste räcka i 18 månader. Det tar alltid 12 månader att utveckla nästa version, lansera, få in användare, få in feedback och lära sig vad som fungerar, iterera, bygga om, lansera ny version med justerad paketering, få betalande återkommande kunder, lära sig mer, iterera igen, släppa mer funktioner, öka kundstocken osv osv. Och det tar alltid 6 månader att resa nya pengar. Särskilt om det krävs att nya investerare kommer in för att få ihop nästa nyemission.

Alla startups med ambitionen att bli stora vinnare kommer behöva mer kapital för att nå sin fulla potential. För att bädda för nästa kapitalanskaffning behöver kapitalet som tas in räcka så att det tar bolaget till ett tillstånd som ger bra förutsättningar för nästa nyemission.

För att resa nästa kapitalrunda så måste du antingen 1) visa att du nådde de milstolpar som sattes upp eller 2) visa med stark utveckling (”traction”) att du fått affären att fungera så bra att det är värt att accelerera bolaget ytterligare.

Om tidsplanen för kapitalet är mindre än 12 månader, dvs du tror att du väldigt snabbt kommer nå dina mål, så kan jag lova dig att det kommer du inte. Och när du då på nytt vänder dig till dina gamla investerare och de ser att du inte flyttat bolaget så långt framåt som du planerat så kommer du ha satt dig i en tuff situation. Om inte bolaget når sina milstolpar är risken att 1) det blir omöjligt att få in mer kapital från befintliga och nya investerare eller 2) det blir väldigt dyrt (hög utspädning) att ta in kapital eftersom målen inte nåtts.

Så räkna med att det tar minst 12 månader att bygga värde och 6 månader att resa nya pengar. Kortare tidshorisont än så är för riskfyllt  – både för dig och dina ägare.

3. Planera aldrig för cash-out från maj till augusti

Du drar på dig onödigt hög risk om du planerar för tom kassa mitt i sommaren, det går inte att få in nytt kapital ”innan midsommar”. Så fort investerare börja känna doften av semester (vilket för de flesta verkar vara i början av maj) blir det omöjligt att dra en investeringsprocess i mål. Även om du får investerare på kroken under våren och dessa är seriöst intresserade så är det omöjligt att stressa beslutsprocesser för att du har slut i kassan. Beskedet från alla investerare kommer bli  ”Ser väldigt intressant ut men vi tar processen vidare efter semestern”.

För att slippa ha kniven på strupen i en kapitalanskaffningsprocess se till att ditt kapital alltid räcker en bit in på hösten.

Det var några lärdomar jag dragit. En annan del av samma fråga är så klart ”Hur mycket kapital (vilket belopp) ska jag sikta på att få in från de investerare som är intresserade?” En framgångsfaktor i alla dialoger med investerare är att efterfråga ”rätt” mängd kapital utifrån varje investerares preferenser. Om du vet vad olika investerare föredrar så förbättras dina odds att få in kapital. Mer om det sparar jag till en annan bloggpost.

Stay tuned =)

Detta läste jag denna vecka – v31

 

Magine – över ån efter vatten?

Är det inte smak av stenålder att lansera en ny molnbaserad TV-tjänst där innehållet helt och hållet är tablåbaserat. Är inte det tvärt emot tanken på ”video-on-demand” att vi som konsumenter skulle slippa vara hänvisade till kanaler och tablåer. Magine har börjat släppa ut sin nya internet-tv-tjänst, jag är blir först förbryllad men mer och mer positiv efter att ha funderat ett par varv till.

Steve Jobs lär ha sagt att han såg det som omöjligt med innovation inom TV då det är olika tekniska standarder i olika länder. Bygger du en pryl för ett land fungerar den inte i ett annat. Jag tror att tiden nu är mogen för innovation inom molnbaserad TV och att Magine tagit de första stegen i ny spännande riktning. Magine är en aggregator av tv-innehåll som på sikt möjliggör mer innovation än vad Steve Jobs trodde var möjligt. Den tekniska utvecklingen har nu kommit så långt att lagring och överföring av data blivit så billigt att Magine kan ta emot mediaströmmar från tv-kanalerna, lagra alla sändningar i sina servrar och sända vidare ut över internet till sina kunder. Genom att aggregera content och omvandla det till rörlig bild över internet försvinner beroendet till nationella tekniska standarder. Internet blir den gemensamma standarden för rörlig bild och Magine som tjänst kan fungera globalt från dag ett.

På sikt måste  ”TV på nätet” aggregeras på något sätt, det är inte hållbart att man som konsument ska behöva ha en affärsrelation med uppemot 10 playkanaler, Viaplay, Headweb/Voddler, Netflix, SF Anytime mfl för att tillgodose det som tidigare löstes med tv-tablån och videobutiken. Konsolideringen kommer. Magine kan bli den aggregator som samlar alla andra play-kanaler, VOD-kanaler etc och låter mig ha endast en leverantör för all min ”TV-konsumtion”.

För att bli attraktiv, stark och positionerad för ett sådant scenario krävs distribution, att man har så stor räckvidd att det blir helt naturligt för både innehållsleverantörer och konsumenter att samla sitt ”tv-tittande” hos Magine. Se på senaste nyheten om sporträttigheter, där C More (TV4/Bonnier) kapitulerar och överlåter åt Viaplay (MTG) att vara internetdistributör av Allsvenskan i fotboll (en premiumprodukt). Samma sak är på väg att hända med Magine, blir man tillräckligt stark så att tv-kanalerna inte vågar stå utanför så kommer mer och mer innehåll aggregeras hos Magine. På sikt är det möjligt att unikt ”play-innehåll” också kommer återfinnas hos Magine för de kanaler som inte själva orkar skapa tillräckligt mycket distribution.

I ljuset av det så tror jag det är smart att på kort sikt rida på det befintliga beteendet, titta på tablå-tv, som så klart kommer försvinna över tid (förutom för live-produktioner och ”lägereldsproduktioner”) men säkert finns kvar i ytterligare 5-10 år. Det finns flera fördelar att ha sitt tv-abonnemang i en molntjänst jämfört med att vara låst till en (dyr) tv-distributör som idag.  Genom att leverera tablå-tv över internet till en billig penning lanserar Magine en produkt med potential att vara disruptiv mot bolag som Boxer, Canal Digital och ComHem som suttit på säkra kassakor tills nu.

Ett viktigt mål för Magine är att snabbt bygga upp stor distribution av sin tjänst och det är ett redan idag ett bra erbjudande att, som för mig i alla fall, spara flera hundra kronor i månaden på att säga upp satellit-tvn och byta till Magine (99 kr/mån).

Redan idag kan Magine uppenbarligen komma över ok innehåll till låg kostnad från befintliga broadcasters som är rädda att missa internettåget. Dessa broadcasters ser Magine som en modell som de förstår och som de inte vågar missa. De inser att om de inte samarbetar nu så sitter de i en ännu sämre sits när Magine vuxit sig starkare (bättre ”bargaining power” nu än senare). De vågar inte hamna utanför tåget och därmed har Magine redan löst en svår utmaning, att få snabbt få in tillräckligt bra och unikt content.

Så kommer Magine bli en kategorivinnare som kan ta hem spelet om den nya Internet-TV’n? Det låter jag vara osagt. Man ger sig in i ett stentufft område med konkurrens från bjässar som Youtube, Apple, Amazon, Netflix, MTG mfl mfl. Med friskt riskkapital (120 msek) på banken finns en viss krigskassa att expandera även om man kommer att behöva ta in mer kapital för att behålla och ta ny positioner på marknaden.

Hur som helst är det ett djärvt grepp från ett spännande svenskt start-up med en intressant tjänst och tydlig position idag. Det blir onekligen spännande att följa.

Detta läste jag denna vecka

 

Processorn är död, länge leve nätverkskortet

Sitter i en bil på E4 på väg hem efter två veckors roadtrip i sverige. Med på resan finns otaliga devices uppkopplade på nätet. Och det är uppkopplade de måste vara. Det finns inte många användningsfall kvar som inte kräver internetuppkoppling. Allt finns i molnet, eller måste ha access till nätet för att funka.

Det är inte längre processorns hastighet i enhet som avgör hur smidigt det är att använda utan förmågan att vara uppkopplad. Stabilitet och hastighet på uppkopplingen avgör användbarhet, funktionalitet och upplevelse.

Tidigare låg fokus på nya produkter på processorkraften. Nu är det nätverkskort och antennernas kapacitet som är viktigast. Ett exempel häromdagen från bevakningen av släppet av Google Chromecast, ingen har kommenterat dess prestanda i termer av Mhz däremot har flera bloggar noterat det faktum att det krävs väldigt stabil och bra wifi-nät för att den ska fungera bra.

Även om Moors lag var en briljant så är den inte längre relevant.

Chromecast – disruptiv produkt potential att skaka om

Igår släppte Google sin nya innovation inom TV, Chromecast, som låter användaren strömma media från mobila enheter och appar direkt till en ”hdmi-dongle” som kopplas in i valfri tv-skärm. Priset för en Chromecast är $35 dvs ca 240 kronor.

Min sammanfattning vad som var noterbart med denna nya innovation:

  1.  Google adresserar low-end segmentet med lågt pris och avskalad funktionalitet men tillräckligt för att upplevas enkelt för breda massan. Min mamma klarar att använda Chromecast (jmf med fjärrkontrollsh-lvetet hemma med alla boxar).
  2. Mycket enkel teknik, ”riktig plug-and-play” där det inte ens krävs tillgång till WiFi router för att funka.
  3. Google forsätter att satsa på öppenhet för att stärka sitt ekosystem genom att man släpper ett utvecklar-SDK så att exempelvis iOS-appar kan bygga in stöd för chromecast direkt.

Sammanfattningsvis en klassisk disruptiv taktik med målet att underskjuta konkurrensen (mediaboxar, Apple TV och Xbox/ps3) med lägre pris, mindre funktionalitet, lägre marginal men större volym. Dessutom kan så klart Google som i första hand mjukvarubolag strunta i hårdvarumarginal och istället plocka ut värden i andra delar av sitt ekosystem (sök, apps etc etc). En annan typ av bolag som på sikt också utmanas är leverantörer av ”smart-tv-os” som idag säljer till TV-tillverkare. Funkar chromecast bra så blir det enkelt och väldigt billigt för TV-tillverkare att bygga in streamingmöjligheten in sina nya skärmar, användaren har allt sitt innehåll i telefon/tablet och skärmen får smart-tv funktion från Chromecast. Tillverkare kan då välja att skippa köpa in dyrare smarttv-os. Lyckas Google med detta driver det volym av chromecast/android för Google.

Avslutningsvis så noterar jag också att Goohle släpper Chromecast som en färdig fullt industrialiserad produkt. Men satsar på att man hittat sin MVP direkt. Jämfört med när Android släpptes så var det första åren endast innovators & early adopters som tog till sig tekniken innan den mognat och stabiliserat sig ordentligt.

Detta läste jag denna vecka

 

Det första inlägget

Varför en blogg? Ett ställe att samla mina tankar.

Idén är att här samla på saker jag lär mig, kommentera företeelser jag stöter på och förklara hur jag ser på ett och annat.