riskkapital

Till Entreprenörer som gnäller för att investerare är riskovilliga, snåla eller inte förstår dig: Fundera till på din egen kommunikation. Du som entreprenör har ett jobb att övertyga investerare om att risken är värd att ta. Om risken är hög och du inte kan förklara varför den ändå är värd att utsätta sig för – då har du misslyckats. Se sanningen i vitögat, ta ansvar och fundera på om du kan sälja din affärsplan på något att sätt som gör investeraren mer benägen att stoppa in sina pengar (dvs upplever risken vara lägre).

Du skickar ingen bra signal om ditt eget entreprenörskap om du skyller misslyckanden på omvärlden. Sluta gnäll på att riskkapitalbolag inte tar risk eller att affärsänglar är svåra att övertyga. Kavla upp ärmarna och fundera på vad du själv kan göra annorlunda. Fight back!

Frågan om ”bryggfinansiering” dyker förr eller senare upp för de flesta riskkapitalfinansierade bolag som inte nått till en punkt där de är finansierad av egna kundintäkter. Läs vidare för fyra handfasta råd för en lyckad bryggfinansering.

Bryggfinansiering, menar du inte ”brofinansiering”?

Termen bryggfinansiering kommer från det engelska begreppet ”bridge financing” som av någon anledning blivit felöversatt till svenska. Notera skillnaden, en bro går från a till b och når hela vägen över ett hinder. En brygga är bara fast förankrad i ena stranden och tar slut en bit ut i vattnet. Tyvärr är det också så många tänker om bryggfinansieringar, man försöker rädda en osäker situation men kommer inte hela vägen utan i bästa fall har man skapat sig en en brygga rakt ut i ett nytt osäkert tillstånd.

Fyra råd för en lyckad bryggfinansering

Det bästa, renaste och enklaste sättet att finansiera bolag med ägarnas pengar är alltid genom nyemission av aktier till en överenskommen värdering. Tyvärr går det inte alltid att komma överens om villkor, exempelvis om bolaget i närtid tror man kommer att nå en strategisk värdehöjare (produktlansering, stora kundkontrakt, större finansieringsrunda eller liknande) – men det finns lösningar runt sådana hinder också.

Senaste året har jag deltagit (och lett) ett par bryggfinansieringar. Här kommer fyra lärdomar jag dragit:

1. Kort tidshorisont – mindre kapital

En vanlig situation när det passar att genomföra en bryggfinansiering är när en större finansieringsprocess pågår som med stor sannolikhet kommer landa inom kort men det tar lite längre tid än väntat att slutföra. Om samtidigt bolagets likviditet tar slut under tiden är det en bra idé för befintliga ägare att skjuta till ett mindre belopp för att ”brygga” över till den större emissionen är på plats. En framgångsfaktor är att bryggfinansieringar ska gälla för en kortare tidshorisont än traditionella finansieringsrundor (som bör ta bolaget 18 månader) och omfattar ett förhållandevis mindre belopp givet det kapital som delägarna förfogar över.

2. Intern runda – bjud ej in nya delägare

Blanda inte in nya investerare – Keep it simple. Lös hela bryggan med de ägare som finns i och nära bolaget idag. Börja inte föra dialog med nya delägare i det här läget, de kommer ta för lång tid till beslut och dessutom vill de ha en fastslagen värdering att ta ställning till. (se nr 3)

3. Attraktiva villkor eller senarelägg prissättningsdiskussion

Ett sätt som gör det attraktivt att delta i en brygga är att använda instrument som konvertibla skuldebrev med en konverteringsrabatt på kommande nyemission. Med den lösningen skjuter man över beslutet om prissättning av bolaget till en nytillkommande investerare. Utifrån den prislappen konverteras kapitalet från bryggfinansieringen till aktier med en förutbestämd rabatt. Det uppfattas ofta som attraktivt för befintliga ägare att kunna hjälpa till och finansiera bolaget vidare och därigenom få en rabatt på kommande nyemission. Jag har även sett situationer där optioner används som gör att de som tecknar sig i en bryggfinansieringen får optioner. Optioner som ger en möjlighet att i framtiden köpa ytterligare aktier som tack för att de tog risk i ett kritiskt läge.

4. Skapa ett ankare för andra att haka i

Gå ut till de ägare som är troligaste och/eller som kan ta större delen av bryggan först. Förhandla fram ett tydligt upplägg som de accepterar. Därefter kommuniceras detta upplägg med övriga ägare så att det går att visa att några redan accepterat villkoren. Det är alltid svårast att få den första anmälan på plats. När det är klart rullar snöbollen oftast på snabbare och snabbare nerför backen av gravitationen och hela bryggfinansieringen kan snabbt fulltecknas.

Har du några andra erfarenheter av bryggfinansiering. Kommentera gärna nedan om andra erfarenheter!

Både för entreprenörer och investerare är exit en inte oviktig fråga. Som investerare är affärsidén enkel. Vi köper aktier idag för att sälja dem i framtiden med målet att göra en bra avkastning. Den bästa avkastningen fås om hela bolaget säljs till en strategisk köpare, dvs någon i branschen som ser ett extra värde i den position som bolaget har och är beredda att betala extra för detta ”strategiska värde” utöver vinster, kassaflöde och tillgångar.

Således är frågan om exit viktig för investerare att lyfta och entreprenörer att förstå redan innan en investering genomförs. En del entreprenörer uttrycker en stor oro för att deras bolag ska säljas. En oro inför att någon annan ska ”ta över deras bolag” och förändra ens skapelse intill oigenkännlighet.

Idag snubblade jag över en intressant artikel som beskriver [Tunigo om livet efter Spotifyköpet].

Bara några månader efter köpet presenterade Spotify sin sökfunktion Browse, som baseras i den tekniska plattform som Tunigo tog fram. Holmsten, som i dag sitter i Spotifys product management, är synbart stolt över den snabba processen.

Vid köpet var Tunigo 20. I dag är ”Tunigodelen” av Spotify 25 personer inklusive USA-kontoret. Just nu rekryterar man och räknar vara 40 inom några månader.

– Vem vet, nästa år kanske vi är 100 anställda, inklusive redaktör i, eller för, världens alla tunga musikmarknader.

Värt att notera är att inte bara fick grundare och aktieägare betalt för värdet vid affären. Dessutom fick teamet en ny plattform (som affärsområde inom Spotify) som möjliggör ännu snabbare tillväxt, större spridning av tjänsten och mer resurser till utveckling.

Den exit som investerare pratar om inför en investering innebär inte att bolaget försvinner in i en mörk gränd för att aldrig komma ut igen. En exit handlar om att ägandet av aktierna i bolaget byter händer och att bolaget inträder en ny spännande fas.

En återkommande fråga som ägare och investerare i tillväxtbolag ställer sig är huruvida bolaget ska fokusera på att växa så fort som möjligt eller skapa vinster till sina ägare. I regel kostar det kapital att växa och ett bolag kan välja att återinvestera sina vinster i tillväxt genom marknadsföring, sälj, produktutveckling etc etc.

Idag stötte jag på en [tankeväckande post] från en entreprenör, Jesper Åström, som haft en intressant dialog kring en investering:

– Så det är alltså viktigare att man kan visa på extrem tillväxt i antalet medlemmar, än att visa på lönsamhet och hållbara affärsmodell för att få pengar från er?

– Japp, alltså, visar du redan lönsamhet har du inte satsat tillräckligt på att växa.

Jag tänkte kanske det var intressant att reflektera över vilket perspektiv investerare kan ha som göra att resonemanget blir detta.

1. Det finns olika investerare som söker olika typer av bolag och olika typer av investeringar för att allokera sitt tillgängliga kapital till. En avkastningsmaximerande vc-fond som valt att investera i tidiga skeden som minoritetsinvesterare (”venture capital”) –  har historiskt skapat bäst avkastning genom att investera i en portfölj av  5 bolag där alla har potential till värdeutveckling på minst 10-15 ggr på satsat kapital inom 4-5 år.

2. De främsta internationella vc-fonderna har i många av sina bästa investeringar byggt skala först (facebook, twitter, soundcloud, disqus, instagram mfl mfl) och väntat med att fastställa affärsmodell. Det finns flera anledningar till detta; en är att först när bolaget nått riktigt stor skala kan man veta vilken affärsmodell som är optimal. Det finns en risk med att välja affärsmodell för tidigt, du optimerar för lönsamhet innan du hittat den bästa affärsmodellen för att bli den stora dominanta aktören i din nisch. Ett annat skäl att söka skala är att det är först vid stor skala som du börjar skapa vissa inträdesbarriärer mot konkurrens online.

3.  På tema avkastningskravet som jag nämnde ovan så är de enda bolagen som kan skapa tillräckligt hög avkastning till sina investerare de som blir dominanta i sin nisch. De bolag som blir ”tvåa eller sämre” blir antingen uppköpta av ettan, konsoliderade med någon annan eller läggs förr eller senare ner pga av konkurrensen.

4. Lönsamhet är inte intressant under tiden du växer. Däremot är självklart intressant att ha en affär och affärsmodell som har inneboende möjlighet till starka marginaler. För att bli vinnare i en nisch återinvesteras all bruttovinst i att växa och bli störst. Denna feedbackloop kan förstärkas med VC-pengar. Titta på allabolag.se på bolag som Spotify, Klarna, Stardoll etc Dessa är intäktsmaskiner idag men växer fortfarande finansierade av sina ägares pengar (förlust på sista raden) för att försöka bli så stora att de blir nummer ett i sin nisch.

5. En typisk VC-fond investerar i 10-20 bolag per fond. Det finns ett par hundra tusen bolag i Sverige. Så statistiskt är det ytterst få bolag som kommer vara passande för en VC-investerare.

Avslutningsvis skulle jag påstå att ”vc-branschen” inte är svart eller vit. Det finns flera exempel på investerare som hellre investerar med lägre risk, som prioriterar kassaflöden och (lite långsammare) organisk lönsam tillväxt. Dessa är aldrig ”vc-fonder” utan snarare investmentbolag, family office eller motsvarande.

En central frågeställning varje gång ett startup ska finansiera sig med riskkapital är ”hur mycket kapital behövs för nästa fas?”

För varje entreprenör är det alltid en fråga om ta in precis lagom mycket kapital eftersom målet alltid är att öka värdet på bolaget till nästa nyemission. Att ta in för mycket kapital på låg värdering ger onödigt stor utspädning men det motsatta är också en risk – att tar du in för lite kapital. Med för lite kapital kommer bolaget inte hinna exekvera tillräckligt mycket vilket gör att värdet inte hinner öka innan det är dags för nästa nyemission. Låter självklart men är ändå svårt att få rätt och något som ofta är en diskussion vid kapitalanskaffningar.

Hur mycket kapital är lagom mycket? – Här är några lärdomar jag dragit:

1. Definiera värdehöjande milstolpar

Det viktigaste att förklara med en ekonomisk plan är vad är det som ska uppnås och vilka resurser som krävs över en viss tidsperiod för att nå dit. En bra plan innehåller ett fåtal tydliga, realistiska och väl genomtänkta framtida milstolpar. Som investerare vill man se att entreprenören kan visa vilket nästa tillstånd bolaget är tänkt att nå med det tillförda kapitalet. Ett bolag med externa ägare (investerare, affärsänglar eller riskkapitalbolag) som mål att snabbt öka värdet  (egentligen pris/aktie) – som entreprenör måste du fundera igenom vilka parametrar som är de viktigaste värdedrivarna för bolaget under den kommande tidsperioden. Exempel på värdehöjande milstolpar kan vara:

• Skarp produkt lanserad
• Aktiva användare
• Verifierat affärsmodellen med betalande kunder
• Återkommande kunder
• Burn rate eller positivt kassaflöde

Exempelvis om målet är att med denna nyemission ta bolaget till ett stadium där det går att ta in 30 msek för att öka tillväxttakten ytterligare – vilka milstolpar behöver då uppnås för att det ska vara möjligt? Se till att ha gjort din research, tänkt igenom och definierat relevanta milstolpar. Med din affärsplan måste du övertyga investerarna att baserat på realistiska antaganden och de resurser du planerar sätta in kommer nå milstolparna.

2. Det tar alltid 18 månader!

Jag påstår att du alltid ska planera för att kapitalet du tar in (tillsammans med de intäkter som egen försäljning realistiskt kommer att generera) måste räcka i 18 månader. Det tar alltid 12 månader att utveckla nästa version, lansera, få in användare, få in feedback och lära sig vad som fungerar, iterera, bygga om, lansera ny version med justerad paketering, få betalande återkommande kunder, lära sig mer, iterera igen, släppa mer funktioner, öka kundstocken osv osv. Och det tar alltid 6 månader att resa nya pengar. Särskilt om det krävs att nya investerare kommer in för att få ihop nästa nyemission.

Alla startups med ambitionen att bli stora vinnare kommer behöva mer kapital för att nå sin fulla potential. För att bädda för nästa kapitalanskaffning behöver kapitalet som tas in räcka så att det tar bolaget till ett tillstånd som ger bra förutsättningar för nästa nyemission.

För att resa nästa kapitalrunda så måste du antingen 1) visa att du nådde de milstolpar som sattes upp eller 2) visa med stark utveckling (”traction”) att du fått affären att fungera så bra att det är värt att accelerera bolaget ytterligare.

Om tidsplanen för kapitalet är mindre än 12 månader, dvs du tror att du väldigt snabbt kommer nå dina mål, så kan jag lova dig att det kommer du inte. Och när du då på nytt vänder dig till dina gamla investerare och de ser att du inte flyttat bolaget så långt framåt som du planerat så kommer du ha satt dig i en tuff situation. Om inte bolaget når sina milstolpar är risken att 1) det blir omöjligt att få in mer kapital från befintliga och nya investerare eller 2) det blir väldigt dyrt (hög utspädning) att ta in kapital eftersom målen inte nåtts.

Så räkna med att det tar minst 12 månader att bygga värde och 6 månader att resa nya pengar. Kortare tidshorisont än så är för riskfyllt  – både för dig och dina ägare.

3. Planera aldrig för cash-out från maj till augusti

Du drar på dig onödigt hög risk om du planerar för tom kassa mitt i sommaren, det går inte att få in nytt kapital ”innan midsommar”. Så fort investerare börja känna doften av semester (vilket för de flesta verkar vara i början av maj) blir det omöjligt att dra en investeringsprocess i mål. Även om du får investerare på kroken under våren och dessa är seriöst intresserade så är det omöjligt att stressa beslutsprocesser för att du har slut i kassan. Beskedet från alla investerare kommer bli  ”Ser väldigt intressant ut men vi tar processen vidare efter semestern”.

För att slippa ha kniven på strupen i en kapitalanskaffningsprocess se till att ditt kapital alltid räcker en bit in på hösten.

Det var några lärdomar jag dragit. En annan del av samma fråga är så klart ”Hur mycket kapital (vilket belopp) ska jag sikta på att få in från de investerare som är intresserade?” En framgångsfaktor i alla dialoger med investerare är att efterfråga ”rätt” mängd kapital utifrån varje investerares preferenser. Om du vet vad olika investerare föredrar så förbättras dina odds att få in kapital. Mer om det sparar jag till en annan bloggpost.

Stay tuned =)