kommentarer

Stockholm SaaS Meetup – träff med Erik Syren

I December 2013 startade nätverket ”Stockholm SaaS and Online Business” och sedan dess har gruppen träffats regelbundet för att knyta kontakter och utbyta erfarenheter mellan SaaS-entreprenörer. Dessutom har en växande grupp medlemmar åkt tillsammans till konferensen SaaStr Annual i San Francisco de senaste åren. Idag har gruppen 550+ medlemmar som alla driver eller har anknytning till SaaS-bolag i Sverige.

20 september är det dags för nästa träff och då kommer Erik Syrén från LIME CRM berätta om bolaget och dess resa till 200+ mkr i omsättning och verksamhet i hela norden. Bland annat kommer vi få höra om hur Lime såldes till Bisnode för att bara ett par år senare köpas ut igen (Erik deltog i båda affärerna). Dessutom kommer Erik beskriva hur deras fokus på bolagets värderingar och en tydlig företagskultur har varit framgångsfaktorer som bildat fundamentet för bolagets snabba tillväxt de senaste åren.

Mer info om träffen finns här: https://www.meetup.com/Stockholm-SaaS-and-Online-Businesses/

===
Johan Crona är grundare av Cloud Capital, ett bolag som är fokuserat på expansionsfinansiering genom lån till SaaS-bolag i Norden.
===

Go big or Go home är INTE det enda sättet att bygga bolag

Vad jag tar med mig som sommarens tema efter att följt nyhetsrapporteringen är appropå bolag som fått in mycket riskkapital, inte fått modellen att funka och nu tvingas skala ner ordentligt. Det är synd att många entreprenörer lägger så mycket tid och energi på att jaga in och bränna riskkapital istället för att spendera den tiden på att bygga ett långsiktigt hållbart och starkt företag.

I media kunde vi under sommaren läsa om Universal Avenue, Aifloo, Watty, Goo Technologies med flera som rest ordentligt med riskkapital för att en tid senare konstatera att pengarna är slut, det går inte att ta in mer på meningsfulla villkor och då återstår att dra hårt i bromsen för att försöka rädda bolaget.

Det är en av de största riskerna med mängden kapital som finns tillgängligt för tech-bolag idag att det blir normen att resa 25 mkr (eller mer), trots att man i många fall (uppenbarligen) inte hittat en modell som tål att hälla (mycket) pengar på. Entreprenörerna hoppas med pengarna kunna investera i att utveckla bolaget och under tiden ”komma på” vad den hållbara affärsmodellen ska vara. Problem är bara att så fort du tagit in mycket pengar så händer två saker, dels måste pengarna sättas i arbete så många personer anställs utan att veta riktigt vad olika roller ska tillföra och dels kommer en press från investerarna att snabbt visa värdehöjande milstolpar så att bolaget kan ta in mer pengar på en högre värdering (det är nämligen väldigt viktigt för investerare att för sig själva och sina finansiärer redovisa ”mark-ups”i sina portföljer). Detta skapar en kultur av extremt risktagande och som synes är det många bolag som inte reder ut det hela utan tvingas snart börja skära i kostnader för att försöka komma till en situation där intäkter och kostnader går ihop.

Det är synd att så mycket tid går åt att skapa en affärsplan som attraherar investerare, landa själva investeringsrundan, skala upp bolaget för att några månader senare tvingas hårt skära ner bolaget. Det tar enormt mycket av bolagets bandbredd som annars kunde gått till att träffa kunder, på djupet förstå vilken go-to-market-approach som kommer fungera långsiktigt och skalbart för att sen successivt hälla på mer kapital när modellen uppenbarligen håller.

Det går inte att bygga en snögubbe med grävmaskin. Först måste man bygga smått men succesivt växer snöbollarna sig så stora att det måste till större och större verktyg för att bygga vidare på dem. Så småningom är det dags att ta fram grävmaskinen men det är först när timing än rätt. Idag krossas många bolag av tyngden av för mycket pengar på för hög värdering för tidigt.

Det är synd att så mycket energi (och pengar) förbrukas i många bolag utan att omvandlas till hållbara värden. Jag hoppas få se fler bolag som kör utan eller med mycket begränsat med externt riskkapital (eller åtminstone växer in i kostymen ordentligt först). Det finns andra sätt att bygga bolag än ”Go big, or go home”.

Nytt värderingsnyckeltal för SaaS-bolag

Bessemer Venture Partners presentation ”State of the cloud” är en av höjdpunkterna på SaaStr Annual och i år var inget undantag. Förutom sin vanliga översikt över cloud-landskapet introducerade man ett nytt nyckeltal ARRG (ARR-Growth-multipel) att använda vid värdering av SaaS-bolag. Det fina med ARRG är att man får ett värde som räknar in den tillväxttakt ett bolag har. Många gånger blir värderingsdiskussionen i SaaS-bolag förenklad genom att man utgår från recurring-bas (eller intäkter) och sedan lägger på en godtycklig multipel på denna siffra för att komma fram till en värdering. Många gånger saknas ett resonemang om hur man kommit fram till just den valda multipeln och det är här ARRG kommer in som ett bra komplement till diskussionen.

Bakgrunden till Bessemers nya nyckeltal var att man sett stora skillnader mellan noterade och onoterade SaaS-bolag om man enbart räknar fram värdering som en funktion av omsättning. Från 2011 till 2017 ökade värderingsmultipeln för noterade bolag från 4,4 till 6,0 x omsättning och samtidigt ökade den för onoterade bolag från 6,9 till 15,9 (alla bolag i urvalet var i storlek $1-$20M ARR). Hur kommer det sig att skillnaden är så stor, jo de onoterade bolagen växte snabbare och tillväxttakten har ökat för dem under perioden. Eftersom bolagen i de två grupperna växer så olika fort är blir det ofullständigt att jämföra dem genom att bara titta på en multipel på omsättning och det är detta Bessemer löser med ARRG.

Nyckeltalet ARRG tar in tillväxttakt i ekvationen genom att man tar [ARR-multipel] och dividerar med [Y-o-Y Growth]. Exempelvis för ett bolag som värderas till 5x ARR och växer med 70% i årstakt blir AARG = 7,1. För ett bolag som värderas till 10x ARR och växer med 200% blir AARG = 5. Bessemer visade att de onoterade bolagens AARG-värde har legat nästan helt platt vid nivån 7 under perioden med några små rörelser upp och ner kring denna nivå.

Ett annat sätt att säga samma sak är alltså att värderingarna påverkas i stor utsträckning av bolagens tillväxttakt. De onoterade bolagen har lyckats växa snabbare och snabbare och har belönats med högre och högre värderingar. Det är när man tänker på det helt naturligt eftersom det är en värderingsprincip som gäller vid all värdering, inklusive SaaS. Givet att du växer med 200% så är 10x ARR inte så högt då det innebär 5x ARR om ett år och 2,5 ARR om två år.

Jag gillade ARRG då det kommer vara ett bra stöd vid diskussioner om värderingar av SaaS-bolag.

Hela filmen med Bessemers presentation kan man se här och vid 10:50 börjar presentationen av värderingsprinciperna för SaaS-bolag:

Intressant läsning under helgerna

Här kommer senaste veckornas skörd av artiklar som jag snappat upp och tyckte var intressanta.

Helping Big Get Small
Ska du lansera en B2B molntjänst är det fortsatt viktigt att tänka i termer av ”consumerization of the entreprise”. Här en intressant beskrivning från en investerare om sin investering i ”B2B online lending plaform” Orchard – ”We’ve seen a lot of technologies start out in the consumer world and ”infect” the enterprise. This creates a large opportunity for companies who see consumer trends and understand enterprises well enough figure out what it will take to get them to participate.”

Why are you still building consumer apps? Enterprise pays 4x more!
Mer på temat ”consumerization of IT: ”A little over 12% of the money-making developers in our survey were targeting the enterprise yet they made on average almost 4 times as much revenue (per person involved in development) as those targeting consumers.”

What’s In Your SaaS Stack (Infographic)
Datapunkter från en undersökning bland molntjänstbolag. ”The average Series A startup spends in excess of $5,000 on SaaS products monthly. // Companies with over $1 million in annual revenue tend to use Campaign Monitor for their email service provider rather than MailChimp or SendGrid? // If you use Salesforce, you’re more than twice as likely to use ZenDesk than Desk.com.”

Investment increases your risk
Många entreprenörer har inte funderat igenom vad det innebär att ta in externa investerare. Som det träffsäkert pekas ut i den här artikeln så ökar risken för entreprenören om en investerare går in i bolaget. Utfallet för entreprenören blir i princip helt binärt med investerare ombord jämfört med om entreprenören kör ”bootstrappat” och med fullt ägande själv.

The Average Successful Startup Raises $41M, Exits at $243M
Baserat på Crunchbase databas som innehåller venture exits finns flera intressanta datapunktuer: ”The average successful US startup has raised $41 million and exited at $242.9 million. // There is a strong correlation between larger exits and companies that raised more money.”

Långsiktiga ägare en av nycklarna till framgångsrika investeringar
Investmentbolaget Volati har en framgångsrik historia av att förvärva, äga och utveckla bolag långsiktigt. De har inga fonder som måste stängas som kräver vidareförsäljning, exit, av portföljbolagen. Man kan ta långsiktigt riktiga beslut i bolagen och avkastningen så här långt är imponerande.  Sverige behöver fler riskkapitalbolag som Volati för att fortsätta utveckla svenskt näringsliv.

If I Launched a Startup in 2014
Koncentrerade råd från en amerikansk startupjurist inom områden som ”incorporation”, ”Incubators, Mentors, Advisors and Developers”, ”Raising capital”.

Chris Dixon : Coinbase
”One of the interesting things about Bitcoin is the contrast between how it is portrayed in the press and how it is understood by technologists. The press tends to portray Bitcoin as either a speculative bubble or a scheme for supporting criminal activity. In Silicon Valley, by contrast, Bitcoin is generally viewed as a profound technological breakthrough.”

Utvalda sevärda presentationer från Le Web Paris

Hade förmånen att vara på Le Web i Paris den gångna veckan. Mestadelen av tiden spenderades med möten men det fanns några personer och presentationer som kändes extra spännande att få se live.

Dessa tre valde jag att se live på plats och jag kan varmt rekommendera att se/lyssna på dessa:

Fred Wilson, Union Square Ventures pratade om de stora makrotrenderna som hans firma har identifierat och som de använder för att analysera potentiella investeringar mot. Ett tydlig tema för honom är hur tröga byråkratier bryts ner och ersätt av teknologidrivna nätverk. Dessutom spanar han om Bitcoins och ”Unbundling” som innebär att de som tidigare levererades som sammansatta tjänster nu splittras upp i mindre delar där olika bolag blir bäst i klassen på just sin smalare leverans.

Guy Kawasaki är också en kändis i ”tech-land”. Bland annat för att han jobbat som evangelist på Apple, skrivit böcker med råd till startups, bloggat och ängelinvesterat. Loic hade en Q&A med Guy som jag tyckte var mycket underhållande. Han pratar bland annat Bitcoin, investeringar, strategier för sociala medier och mycket mer. Exempelcitat från Guy: ”if you’re not pissing people off on social media, you’re not using it hard enough.”

Gary Vaynerchuck är även han en underhållande amerikansk kändis. Det jag tog med mig från den här Q&A-sittningen är hans fokus på att bygga rätt företagskultur. Gary beskriver det som att det är viktigare med personer som bidrar starkt till rätt företagskultur snarare än med sin kompetens inom ett specifikt område. Han beskriver hur viktig kulturen är för att hans bolag ska bli robusta och inte behöva hans ledarskap. Om han bara rekryterade utifrån kompetens skulle inte kulturen bli så stark. Han letar efter personer som ser sina kollegor som en del av sin familj och där man bryr sig starkt om varandra. Som exempel på hur viktigt detta är beskriver Gary hur han sagt upp personer som har utmärkta formella kunskaper inom ett område bara för att de inte bidrar till att stärka företagskulturen.

Detta läste jag denna vecka – v49

How to Grow Huge: Proprietary Distribution Channels
Bra om hur olika Saas-bolag genom vuxit sig starka genom att totalt dominera en distributionskanal. Vilken är din bästa distributionskanal?

The problem with standalone videoplayers
Magnus, grundare av Sprinkle, gör en träffsäker analys om online video och dess värdekedjor. Här sorterar han ut viktiga lärdomar kring videospelare, content, context och distributionssätt.

Helping Big Get Small
Trenden ”Consumerization of the enterprise” är intressant som investeringstema. Den här artikeln visar flera talande exempel på detta och berättar också bakgrunden till hur en investerare resonerat kring sin investeringen i ”Orchard” – ett startup som gör det möjligt för institutionellt kapital att investera i ”Online Lending”; en typisk konsumentföreteelse.

Riktiga riskkapitalister

I den här Veckans Affärers pappersutgåva finns ett långt reportage om ”de riktiga riskkapitalisterna”. På förstasidan en bild på svenska delen av Northzone och i tidningen hittar man bland andra Creandum, Sunstone, Moor Capital med flera.

Kul och viktigt att de som jobbar med riktig risk får uppmärksamhet!

Det är synd att det finns en språkförbistring i Sverige vad ”riskkapital” är för företeelse. I den breda rapporteringen åsyftas alltid de stora Buyout-fonderna (ibland också kallat Private Equity-fonder) när media pratar om riskkapital (Nordic Capital, EQT, IK, Altor med flera). De har som investeringsfilosofi att köpa och äga stora etablerade bolag som de utvecklar för att öka värdet och sälja vidare eller börsnotera. Det handlar om mogna bolag där det enkelt går att utveckla verksamheten vidare men där nuvarande ägare/ledning inte har resurser och förmåga att göra det själva men där den underliggande verksamheten har tillväxtpotential. Buyout-investeringar har de senaste 10-15 åren levererat fin avkastning, särskilt från svenska riskkapitalbolag. Givet den risk som tagits när man går in i ett etablerat bolag så har avkastningen från Buyout-fonder i många fall varit fantastisk.

På andra sidan skalan finns de ”riktiga riskkapitalisterna” de som på engelska heter ”Venture Capital” (VC). Där innebär investeringsfilosofin att gå in som minoritetsinvesterare i tidiga skeden ofta i teknikbaserade bolag som har potential att omkullkasta en hela paradigm. Exempel på bolag i den här kategorin är Spotify, MySQL, Qlicktech, Skype, Rebtel, Stardoll, Tictail och Klarna. Investerare i den här genren är dels VC-fonderna som nämns ovan men även privatpersoner (affärsänglar). Risknivån på VC-investeringar är många gånger högre än för Buyout. Så klart beroende på var i ett bolags utveckling du investerar. Ser man på hur merparten av avkastningen i kategorin VC-investeringar skapats så förklarar det varför riskprofilen ser ut som den gör. Titta på en genomsnittlig framgångsrik VC-fond och du ser att dess totala avkastning skapas av ett fåtal av portföljbolagen. Att investera i tidiga skeden innebär att det alltid finns en substantiell risk att bolaget blir värt noll. Detta vägs upp av de bolag som når hela vägen, som lyckas bli världsdominanta, levererar enorm avkastning (10-100 gånger investerat kapital).

Enkelt förklarat gäller principen ”The winner takes it all” i en VC-fond. Ett enda bolag i portföljen kommer leverera hela avkastningen på alla investeringar tillbaka till de som satt in kapital i fonden. Ett par av bolagen kommer ge 2-5 gånger pengarna och resten (7-15 investeringar) ger i bästa fall pengarna tillbaka eller misslyckas helt och skrivs av. För att en VC-investering ska anses lyckad skulle jag säga att avkastningen på investeringen (oräknat tidsvärdet) är minst 10 gånger tillbaka på satsat kapital. Jag kommer säkert tillbaka någon gång och förklarar djupare hur en VC-fond är konstruerad, varför och på vilket sätt det påverkar entreprenörer som söker och får in en VC-fond som delägare. Logiken där ett fåtal vinnare skapa all avkastning är den underliggande faktor till varför investerare på VC-fonder agerar och gör de val som de gör.

Sammanfattningsvis det jag försökte få fram är att vi alla i ekosystemet kring ”startups” gör systemet en stor tjänst om vi tänker på att förtydliga och hålla isär begreppen Buyout och Venture. Investeringsklimatet för high risk/high reward bolag skulle sannolikt tjäna på att särskilt svenska journalister blev bättre på att hålla isär dessa väsensskilda investeringstyper. Det behövs inte mer kapital till buyout-fonder däremot kan de skapas fler riktiga banbrytande innovationsbolag om det fanns mer riskvilligt (VC) kapital tillgängligt på marknaden.

Magine – över ån efter vatten?

Är det inte smak av stenålder att lansera en ny molnbaserad TV-tjänst där innehållet helt och hållet är tablåbaserat. Är inte det tvärt emot tanken på ”video-on-demand” att vi som konsumenter skulle slippa vara hänvisade till kanaler och tablåer. Magine har börjat släppa ut sin nya internet-tv-tjänst, jag är blir först förbryllad men mer och mer positiv efter att ha funderat ett par varv till.

Steve Jobs lär ha sagt att han såg det som omöjligt med innovation inom TV då det är olika tekniska standarder i olika länder. Bygger du en pryl för ett land fungerar den inte i ett annat. Jag tror att tiden nu är mogen för innovation inom molnbaserad TV och att Magine tagit de första stegen i ny spännande riktning. Magine är en aggregator av tv-innehåll som på sikt möjliggör mer innovation än vad Steve Jobs trodde var möjligt. Den tekniska utvecklingen har nu kommit så långt att lagring och överföring av data blivit så billigt att Magine kan ta emot mediaströmmar från tv-kanalerna, lagra alla sändningar i sina servrar och sända vidare ut över internet till sina kunder. Genom att aggregera content och omvandla det till rörlig bild över internet försvinner beroendet till nationella tekniska standarder. Internet blir den gemensamma standarden för rörlig bild och Magine som tjänst kan fungera globalt från dag ett.

På sikt måste  ”TV på nätet” aggregeras på något sätt, det är inte hållbart att man som konsument ska behöva ha en affärsrelation med uppemot 10 playkanaler, Viaplay, Headweb/Voddler, Netflix, SF Anytime mfl för att tillgodose det som tidigare löstes med tv-tablån och videobutiken. Konsolideringen kommer. Magine kan bli den aggregator som samlar alla andra play-kanaler, VOD-kanaler etc och låter mig ha endast en leverantör för all min ”TV-konsumtion”.

För att bli attraktiv, stark och positionerad för ett sådant scenario krävs distribution, att man har så stor räckvidd att det blir helt naturligt för både innehållsleverantörer och konsumenter att samla sitt ”tv-tittande” hos Magine. Se på senaste nyheten om sporträttigheter, där C More (TV4/Bonnier) kapitulerar och överlåter åt Viaplay (MTG) att vara internetdistributör av Allsvenskan i fotboll (en premiumprodukt). Samma sak är på väg att hända med Magine, blir man tillräckligt stark så att tv-kanalerna inte vågar stå utanför så kommer mer och mer innehåll aggregeras hos Magine. På sikt är det möjligt att unikt ”play-innehåll” också kommer återfinnas hos Magine för de kanaler som inte själva orkar skapa tillräckligt mycket distribution.

I ljuset av det så tror jag det är smart att på kort sikt rida på det befintliga beteendet, titta på tablå-tv, som så klart kommer försvinna över tid (förutom för live-produktioner och ”lägereldsproduktioner”) men säkert finns kvar i ytterligare 5-10 år. Det finns flera fördelar att ha sitt tv-abonnemang i en molntjänst jämfört med att vara låst till en (dyr) tv-distributör som idag.  Genom att leverera tablå-tv över internet till en billig penning lanserar Magine en produkt med potential att vara disruptiv mot bolag som Boxer, Canal Digital och ComHem som suttit på säkra kassakor tills nu.

Ett viktigt mål för Magine är att snabbt bygga upp stor distribution av sin tjänst och det är ett redan idag ett bra erbjudande att, som för mig i alla fall, spara flera hundra kronor i månaden på att säga upp satellit-tvn och byta till Magine (99 kr/mån).

Redan idag kan Magine uppenbarligen komma över ok innehåll till låg kostnad från befintliga broadcasters som är rädda att missa internettåget. Dessa broadcasters ser Magine som en modell som de förstår och som de inte vågar missa. De inser att om de inte samarbetar nu så sitter de i en ännu sämre sits när Magine vuxit sig starkare (bättre ”bargaining power” nu än senare). De vågar inte hamna utanför tåget och därmed har Magine redan löst en svår utmaning, att få snabbt få in tillräckligt bra och unikt content.

Så kommer Magine bli en kategorivinnare som kan ta hem spelet om den nya Internet-TV’n? Det låter jag vara osagt. Man ger sig in i ett stentufft område med konkurrens från bjässar som Youtube, Apple, Amazon, Netflix, MTG mfl mfl. Med friskt riskkapital (120 msek) på banken finns en viss krigskassa att expandera även om man kommer att behöva ta in mer kapital för att behålla och ta ny positioner på marknaden.

Hur som helst är det ett djärvt grepp från ett spännande svenskt start-up med en intressant tjänst och tydlig position idag. Det blir onekligen spännande att följa.

Processorn är död, länge leve nätverkskortet

Sitter i en bil på E4 på väg hem efter två veckors roadtrip i sverige. Med på resan finns otaliga devices uppkopplade på nätet. Och det är uppkopplade de måste vara. Det finns inte många användningsfall kvar som inte kräver internetuppkoppling. Allt finns i molnet, eller måste ha access till nätet för att funka.

Det är inte längre processorns hastighet i enhet som avgör hur smidigt det är att använda utan förmågan att vara uppkopplad. Stabilitet och hastighet på uppkopplingen avgör användbarhet, funktionalitet och upplevelse.

Tidigare låg fokus på nya produkter på processorkraften. Nu är det nätverkskort och antennernas kapacitet som är viktigast. Ett exempel häromdagen från bevakningen av släppet av Google Chromecast, ingen har kommenterat dess prestanda i termer av Mhz däremot har flera bloggar noterat det faktum att det krävs väldigt stabil och bra wifi-nät för att den ska fungera bra.

Även om Moors lag var en briljant så är den inte längre relevant.