entreprenörskap

Affärsmodellen för molntjänstbolag – värdeerbjudandet

I det förra inlägget om molntjänstbolag (Saas) gick jag igenom fyra centrala områden vad som definierar affärsmodellen för ett molntjänstbolag. Jag lovade att även skriva om de återstående komponenterna i affärsmodellen. Här kommer mina tankar kring ”värdeerbjudande” (value proposition)  för Saas bolag.

Värdeerbjudande handlar om vilket värde en lösning ger dess användare och kunder. Detta är den centrala frågeställningen i alla affärsmodeller. Viktigt är dels att produkten verkligen löser ett stort problem som kunderna har och att det löses på ett för kunden relevant och enkelt sätt. Bolagets intäktsströmmar kommer vara en direkt faktor av vilket värde produkten levererar. En produkt som används mycket (exempelvis stor del av användarens arbetsdag eller som rör stor del av arbetsstyrkan) löser antagligen ett stort problem, dvs den är värdefull och kan betinga ett högt pris. Så för att bli framgångsrik måste produkten leda till högt engagemang från användarna och vara viktig för dem så att de kommer tillbaka ofta.

För ett renodlat Saas-bolag kommer det inte skala att träffa alla användare, sitta ner och visa produkten och så vidare utan produkten i sig själv måste vara en bärare av marknadsföringen och vilket värde den kommer med. Produkten är egentligen det enda verktyg Saas-bolaget har att kommunicera med. Fin hemsida och smart PR kommer inte ge någon hävstång om inte produkten levererar tydligt värde. Det kommer vara helt avgörande att produkten är tydlig, känns pålitlig och säker, har enkelt ”onboarding”  etc etc så att den snabbt visar hur den enkelt löser ett stort problem för användaren.

En intressant aspekt är att värdeerbjudandet är att det finns tillfällen när värdet ökar över tid och inte behöver vara helt uppfyllt från början av relationen mellan användare och produkt. De Saas-bolag som använder freemium som kundanskaffningsstrategi har som första mål att få användare att skapa ett konto så att de kommer igång och börjar använda produkten. Tanken är att över tid ökar det upplevda värdet av produkten ju mer den används och på sikt kan användaren konverteras till att bli betalande kund. Tänk Dropbox som ett exempel. Innan någon av dina kollegor hade dropbox var värdet av tjänsten lågt, att synka sina egna dokument mellan olika devices har ett visst, men lågt, värde. Värdet ökade flerfalt när det går att dela mappar mellan flera användare eller när man levererar filer till någon och slipper skicka stora mail och vara orolig för versionsproblematik. Många Saas-bolag kan med fördel tillämpa samma princip, dvs man vill få in många användare som provar tjänsten och i takt med att användarna engagerar sig i tjänsten ökar deras upplevda nytta och värde av den. Att få igång en nätverkseffekt är ett bra sätt att öka värdet på en molntjänst som också leder till en möjlighet att börja ta betalt av användarna. Andra möjligheter som uppstår när man får in en engagerad användarskara, som går att omvandla till intäkter, är att de börjar efterfråga mer avancerad funktionalitet, bjuder in kollegor till tjänsten eller nyttjar mer lagringsutrymme.

I det förra inlägget beskrev jag också hur det går att vara data driven när man jobbar med Saas-bolag. För att förstå om en produkt har bra förutsättningar att leverera värde så är viktiga nyckeltal att mäta ”engagement” och ”retention”. Är värdena för dessa nyckeltal höga så innebär det att produkten ger användarna mycket nytta och att de ofta kommer tillbaka för att dra nytta av detta värde. Bra nivåer på engagment och retention är det första bevis du kan få som investerare att ett bolag är på rätt väg med sin produkt. När detta finns på plats finns fundamentet för att börja skala upp  och expandera bolaget.

Varför molntjänstbolag är intressanta att investera i

En trend har länge varit att fler och fler mjukvaror flyttar från installerade system till att levereras över internet. Fram växer en typ av bolag, molntjänst eller Saas-bolag som är mycket intressanta att investera i. Affärsmodellerna ändras så att kunden betalar inte längre en gång vid köp av ett medium (cd-skiva, dvd-skiva, nedladdat installationspaket) utan betalar löpande abonnemangsbetalningar över tiden mjukvaran används. I takt med att internetteknologierna mognar går det att köra mer och mer avancerade mjukvaror i webbläsaren. Dessutom kan större del av affärsprocesserna flytta online och automatiseras. Affärsutvecklingen bolagen är i stor utsträckning helt datadriven, likt ett akademiskt förhållningssätt där man lanserar hypoteser, testar, mäter och utvärderar resultat.

Sedan jag började min bana som investerare på heltid för tre år sedan har jag haft som mitt personliga fokusområde molntjänster och SaaS-bolag. Det har blivit investeringar i fyra bolag (Clipsource, Encare, Promobucket + ett ännu hemligt) varför jag tyckte det var på tiden att sammanfatta här vad det är som gör det så spännande att investera inom detta område.

För att enkelt sammanfatta varför Saas-bolag är intressanta investeringsobjekt så skulle jag säga att det är för att de har en mycket attraktiv affärsmodell. Låt oss titta på några element av affärsmodellen för dessa bolag.

Intäktsmodell

Betalningsströmmarna inkommer över hela perioden som kunden använder tjänsten. Intäkten har potential att bli mycket större över en kunds livslängd än om mjukvaran sålts till ett pris som omfattade den totala intäkten i förskott. En prislapp uppdelad på flera perioder (ofta per månad eller kvartal) gör det enklare för kunden att våga börja prova tjänsten och komma igång som användare. Kostnaden för kunden att börja använda tjänsten en kort utvärderingsperiod är låg (ibland gratis -”freemium”) vilket tar ner trösklarna för nya kunder att starta.

Kostnader

På kostnadssidan innebär en molntjänst ett bra förhållande mellan ökat antal kunder och rörliga kostnader. Skalfördelen för en online levererad mjukvara gör att den inkrementella kostnaden för att serva 10, 100 eller 1000 nya kunder är väldigt låg. Bruttomarginalen är alltså mycket hög. De fasta kostnaderna i Saas-bolag består typiskt sett av personal, i huvudsak som arbetar med produktutveckling och marknadsföring. Därutöver är ofta ett betydande kostnadsslag kundanskaffningskostnader (annonsering, adwords, kampanjer, partnerskap mm).

Distribution

Distribution är nästa område att titta på. Med internet som distributionsplattform är den stora möjligheten att man i teorin kan nå och leverera till kunder över hela världen från dag ett. Riktigt så enkel är det ju inte att bara lansera en tjänst och så kommer kunderna. Så här i ligger en stor utmaning som de flesta Saas bolag kämpar med; att hitta fungerande distributionsstrategier som skalar på ett förutsägbart sett. Mer om det området tänkte jag spara till en senare blogpost.

Kundrelation

Det fina med en mjukvara som levereras som tjänst är att den kan ha en mycket hög grad av automation och ”self-service”. Om det är ett renondlat Saas-bolag kommer varje ny potentiell kund själv in på webbplatsen, skapar ett konto, startar tjänsten och kommer igång. Bolaget behöver inte vara i kontakt med kunden utan kunden gör själv alla steg från analys & utvärdering till att komma igång, bli användare, registrera betalningsuppgifter och bli kund. Det tar tid att skapa en tjänst så att detta flöde blir naturligt och enkelt att komma igenom för kunden, för de som lyckas ligger en enorm kraft i att inga flaskhalsar uppstår i organisationen när efterfrågan är hög och kundtillströmningen ökar.

Dessa fyra element (intäktsmodell, kostnader, distribution och kundrelation) tycker jag är de centrala elementen i affärsmodellen för Saas-bolag. Jag sparar de återstående elementen (partners, aktiviteter, resurser, kundsegment, värdeerbjudande) till senare inlägg.

Så för att sammanfatta så här långt varför molntjänstbolag är intressanta att investera och vara delägare i så skulle jag säga att de ger investerare möjligheten till större förutsägbarhet och säkrare avkastningskalkyler på investerat kapital än andra investeringsmöjligheter. Investerare kan löpande få mätbar feedback på utvecklingen av bolaget och när bolaget kommit lite längre så går det att göra träffsäkra avkastningskalkyler på satsat kapital.

Poddar och webb-tv om entreprenörskap och digitala affärer

Det bubblar i entreprenörssverige. Ett tecken är att det kommer flera nya spännande initiativ som bevakar frågor kring startups, bolagsbyggande och affärer. Jag tänkte slå ett slag för tre som jag tycker värda att följa:

Startuppodden (http://www.startuppodden.se/)
Nystartad pod av journalisten Mikael Zackrisson som gör intervjuer med spännande entreprenörer. De första två avsnitten har varit inspirerande och fulla av lärdomar att ta till sig. För mig som gillar att tänka i banor kring ägarskap och ägaragendor så är det roligt att så stor del av programmet handlar om hur olika ägare har påverkat riktningen för både Toca Boca och Bloglovin som är de första två bolagen lyssnaren får inblick i.

Digitalpodden (https://soundcloud.com/digitalpodden)
Dagens Industri utvecklar sin bevakning av svenska internetbolag. Journalisterna Stefan Lundell och Olle Aronsson från tidningen säger sig ha identifierat minst 100 bolag som finns i skiktet under Spotify och Klarna men som alla har stor potential att bli nästa svenska tillväxtraket. Och dessa vill man ge mer bevakning. I första avsnittet ges några roliga bakom-kulisserna-anekdoter samt en intressant intervju med Alan Mamedi grundare av Truecaller.

HackerNyttTV (http://www.youtube.com/user/HackerNyttTV)
Entreprenören Erik Starck ligger bland annat bakom webbtjänsten HackerNytt – en svensk version av HackerNews. Nu lanserar Erik en webb-tv-kanal vid namn HackerNyttTV som verkar lovande. I avsnitt två får man höra historien bakom Rickard Hansson som nyligen sålde sitt bolag Lemoon till börsnoterade Formpipe.

Se upp för konsulter utklädda till affärsänglar

Det säger sig själv att om delägare har olika ägaragendor så ökar risken att man drar åt olika håll och skapar energiläckage i ett bolag. Det är kritiskt att alla delägare har som enda prioriterade mål att öka värdet på bolaget och därigenom sina aktier.

Ett problem för startups som försöker finansiera sig är att de kommer stöta på affärsänglar som egentligen är konsulter utklädda till investerare. Dessa har egentligen inte råd att vara investerare på heltid men har några hundra tusen över som de kan investera. Deras investering kommer alltid i ett paket att de vill (kräver) att få sälja sina konsulttjänster till bolaget. Problem uppstår eftersom olika delägare har olika affärsmodeller, en del är riktiga investerare (köpa och sälja aktier) medan några är konsultänglar (sälja timmar). Argumentet från konsultänglarna är så klart att de sitter på spetskompetens som bolaget behöver och att man kommer jobba mycket mer än alla andra i bolaget varför man också vill få betalt för den extra nedlagda tiden. Problemet är att detta skapar skevheter i intresset för bolaget. Konsultängeln kommer optimera för att få beläggning på sin konsultaffär och tjäna konsulttimmar och det skapas en värdeöverföring från bolaget (alla ägare) till konsultängeln.

Vad tror ni händer när det blir tuffare tider, exempelvis om bolaget har missat någon milstolpe och försöker få ihop en liten bryggfinansiering för att klara sig till nästa kundaffär kommer in? Konsultängeln kommer dra vidare till nästa konsultuppdrag och hoppas att övriga, professionella, ägare kliver fram och räddar bolaget.

Det är stor varningsflagg för investerare med detta modus operandi. Kan det undvikas att få med dem i bolaget så gör det. Det är inte värt pengarna med det energiläckage som det innebär att bråka om konsultupplägg med en delägare. Lägg tiden på att hitta en ny kund eller utveckla verksamheten på något mer värdefullt sätt istället.

Långsiktiga ägare bästa förutsättning för värdeskapande

För ett startup innebär långsiktiga ägare att entreprenören kan ta bättre beslut som leder till mer värdeskapande. Med kortsiktiga krav på resultat/vinst/överlevnad är risken stor att beslut blir kortsiktigt ”rätt” men långsiktigt fel. Suboptimering med andra ord. Detta är en insikt som jag tar med mig efter att ha lyssnat på nya ”Startuppodden” av Mikael Zachrisson som intervjuade Björn Jeffrey om hans resa med Toca Boca. Det var ett fantastiskt intressant och spännande samtal där insikterna haglade från Björn under 90 minuter.

Björn beskrev resan som startup inne i Bonnier-koncernen. Toca Boca startade som ett litet internt projekt men växte till sig snabbt (34 mkr omsatt med 8 mkr i vinst 2012). Intressant att höra hur om hur det var och är att ha en tydlig och långsiktig huvudägare när man ska bryta ny mark som internetbolag. Det är annorlunda att göra det med en tydlig huvudägare som Bonnier jämfört med den gängse bilden av ett startup med grundare, affärsänglar och kanske ett riskkapitalbolag som delägare. Om jag uppfattar Björn rätt så har Bonnier varit både krävande, uppmuntrande men också väldigt långsiktiga i sitt agerande som huvudägare. Man har haft tålamod då man förstår att det tar tid att bygga ett framgångsrikt bolag från grunden. Björn beskriver hur detta gjorde att han vågade satsa på ”rätt” beslut vilket var avgörande för Toca Bocas framgång.

Jag drar paralleller till den vardag som många startups hamnar i på vägen till ”tillräckliga intäkter”. Tyvärr hamnar många bolag i en jakt på nästa injektion av kapital. Man jagar kortsiktiga affärer, konsultuppdrag eller investeringsrunda. Utan bra ägare som vågar och orkar stötta den långsiktiga planen är förutsättningarna sämre att man verkligen hinner fundera igenom och ta sig fram till bra beslut som bygger reella långsiktiga värden.

Som exempel ur podden nämner Björn att man i början fick tid att göra en gedigen analys av omvärlden, marknaden, kundbeteenden, konkurrens och tekniska plattformar mm. Det gjorde att man hade många datapunkter som formade affärsplanen och en tydlig bild av vad man skulle erbjuda marknaden för produkter. Analysen formade den strategiska planen för Toca Boca vilket gav en trygghet i att ta riktiga beslut och bygga ett stabilt fundament att växa på. Man behövde inte bli ängslig bara för att den första appen inte lyfte dag ett; man hade en övertygelse som vilade på slutsatser om att det man förutsatt sig att göra var rätt. Och det visade sig också att man hade ”rätt” i förlängningen.

Ett annat exempel är att man tidigt bestämde sig för att aldrig bygga in sig i beroende på resurser inom Bonnier-sfären. Det hade varit enkelt att få Expressen att skriva ofta om Toca Boca eller få bra pris på reklamtid i TV4. Antagligen hade man på kort sikt fått boostar men långsiktigt hade man varit sämre riggade med en affärsmodell med beroenden till andra Bonnierbolag istället för att utveckla en fungerande modell som man helt kontrollerade själv.

Ägarbild är en kritisk framgångsfaktor för startups. Det var inspirerande att höra Björn beskriva resan och att han så tydligt pekade på betydelsen av långsiktiga ägare för att nå framgång.

Framgångsrik bryggfinansering – fyra handfasta råd

Frågan om ”bryggfinansiering” dyker förr eller senare upp för de flesta riskkapitalfinansierade bolag som inte nått till en punkt där de är finansierad av egna kundintäkter. Läs vidare för fyra handfasta råd för en lyckad bryggfinansering.

Bryggfinansiering, menar du inte ”brofinansiering”?

Termen bryggfinansiering kommer från det engelska begreppet ”bridge financing” som av någon anledning blivit felöversatt till svenska. Notera skillnaden, en bro går från a till b och når hela vägen över ett hinder. En brygga är bara fast förankrad i ena stranden och tar slut en bit ut i vattnet. Tyvärr är det också så många tänker om bryggfinansieringar, man försöker rädda en osäker situation men kommer inte hela vägen utan i bästa fall har man skapat sig en en brygga rakt ut i ett nytt osäkert tillstånd.

Fyra råd för en lyckad bryggfinansering

Det bästa, renaste och enklaste sättet att finansiera bolag med ägarnas pengar är alltid genom nyemission av aktier till en överenskommen värdering. Tyvärr går det inte alltid att komma överens om villkor, exempelvis om bolaget i närtid tror man kommer att nå en strategisk värdehöjare (produktlansering, stora kundkontrakt, större finansieringsrunda eller liknande) – men det finns lösningar runt sådana hinder också.

Senaste året har jag deltagit (och lett) ett par bryggfinansieringar. Här kommer fyra lärdomar jag dragit:

1. Kort tidshorisont – mindre kapital

En vanlig situation när det passar att genomföra en bryggfinansiering är när en större finansieringsprocess pågår som med stor sannolikhet kommer landa inom kort men det tar lite längre tid än väntat att slutföra. Om samtidigt bolagets likviditet tar slut under tiden är det en bra idé för befintliga ägare att skjuta till ett mindre belopp för att ”brygga” över till den större emissionen är på plats. En framgångsfaktor är att bryggfinansieringar ska gälla för en kortare tidshorisont än traditionella finansieringsrundor (som bör ta bolaget 18 månader) och omfattar ett förhållandevis mindre belopp givet det kapital som delägarna förfogar över.

2. Intern runda – bjud ej in nya delägare

Blanda inte in nya investerare – Keep it simple. Lös hela bryggan med de ägare som finns i och nära bolaget idag. Börja inte föra dialog med nya delägare i det här läget, de kommer ta för lång tid till beslut och dessutom vill de ha en fastslagen värdering att ta ställning till. (se nr 3)

3. Attraktiva villkor eller senarelägg prissättningsdiskussion

Ett sätt som gör det attraktivt att delta i en brygga är att använda instrument som konvertibla skuldebrev med en konverteringsrabatt på kommande nyemission. Med den lösningen skjuter man över beslutet om prissättning av bolaget till en nytillkommande investerare. Utifrån den prislappen konverteras kapitalet från bryggfinansieringen till aktier med en förutbestämd rabatt. Det uppfattas ofta som attraktivt för befintliga ägare att kunna hjälpa till och finansiera bolaget vidare och därigenom få en rabatt på kommande nyemission. Jag har även sett situationer där optioner används som gör att de som tecknar sig i en bryggfinansieringen får optioner. Optioner som ger en möjlighet att i framtiden köpa ytterligare aktier som tack för att de tog risk i ett kritiskt läge.

4. Skapa ett ankare för andra att haka i

Gå ut till de ägare som är troligaste och/eller som kan ta större delen av bryggan först. Förhandla fram ett tydligt upplägg som de accepterar. Därefter kommuniceras detta upplägg med övriga ägare så att det går att visa att några redan accepterat villkoren. Det är alltid svårast att få den första anmälan på plats. När det är klart rullar snöbollen oftast på snabbare och snabbare nerför backen av gravitationen och hela bryggfinansieringen kan snabbt fulltecknas.

Har du några andra erfarenheter av bryggfinansiering. Kommentera gärna nedan om andra erfarenheter!

Verdane fortsatt satsning på e-handel

Läser i Dagens Industri att Verdane köpt en portfölj av e-handelsbolag från svenska eEquity. Artikeln nämner köpeskilling om 150 mkr för eEquitys aktier i fyra ehandelsbolag, där det största är Whiteaway som omsätter ca 900 mkr. Magnus Winberg på eEquity säger att man genom affären har gjort en avkastning om fem gånger sitt satsade kapital.

Några spaningar:

  • eEquitys investeringsmodell verkar fortsatt fungera bra. (Man är inne på sin andra fond då den första gav så bra avkastning att man fick fortsatt förtroende från sin investerare Antonia Ax:son Johnson). Man är hårt fokuserade på investeringar i e-handel och därigenom blir man en kunnig ägare som utvecklar bolagen på ett värdeskapande sätt.
  • Avkastning på fem gånger satsat kapital låter som en bra affär givet vilken risken man tar i å ena sidan etablerade bolag med bevisad affär, å andra sidan små privata onoterade bolag med allt vad det innebär.
  • Verdane (riskkapitalfond med verksamhet att köpa portföljer av bolag från andra riskkapitalbolag) fortsätter sin satsning på e-handel. Man är sedan tidigare delägare i flera e-handlare och ser tydligen fortsatt potential i området och möjligheten att utveckla de bolag man nu köper från eEquity.

Ägare, styrelse och entreprenör – kommunicera rätt fråga i rätt forum

I bolag i tidiga skeden finns engagerade personer ofta på flera olika stolar, operativt, strategiskt och som delägare. I bland sitter grundarna i styrelsen, ibland är investerare med i styrelsen, ibland finns det oberoende styrelseledamöter som inte är delägare. Ibland finns det ett par passiva delägare som följer bolaget på avstånd.

Detta är både en förutsättning för att bygga framgångsrika team och bolag men också en utmaning. I min erfarenhet finns ofta en ovana att tänka i de olika ”skikten”:

  • 1) Bolagets drift (den operativ ledningen),
  • 2) Strategiutveckling och kontroll (styrelsen) samt
  • 3) Finansiering och vinster (ägarfrågor).

Har man inte vana att tänka i dessa tre nivåer kräver det en viss övning innan man lärt sig att sortera ut vilka frågor som hör hemma var.

Jag tror jag kommer tillbaka till det här temat fler gånger i bloggen eftersom det är centrala frågor för alla bolag med ambition att växa och jag menar detta är en kritisk framgångsfaktor för alla bolag med fler än två ägare; att alla förstår skillnaden på de olika nivåerna och kan anpassa sin kommunikation till när och hur olika frågor ska dryftas.

Det här aspirerar inte att vara någon heltäckande beskrivning men kanske kan fungera som en introduktion till ämnet, några enkla stolpar att hålla sig till och att reflektera över.

Min roll som ägare
Jag äger en andel av bolaget. Alltså har jag rätt till motsvarande andel av vinster som bolaget delar ut. Och rätt till motsvarande andel om hela bolaget säljs. Eftersom det finns en rätt till ekonomisk vinst finns också, inom vissa gränser, ett motsvarande ansvar för bolagets finansiering när det går med förlust. I slutändan är det ägarna som måste se till att bolaget överlever om det inte självt förmår producera vinster så att det finansierar sig självt.

Styrelsens roll
Formellt måste alla aktiebolag ha en styrelse. En av styrelsens viktigaste uppgifter, enligt lag, är att se till att bolaget sköts på rätt sätt. Exempelvis att bokföring förs, att skatter betalas, att årsredovisningen lämnas in etc. Utöver denna formalia så formeras ofta styrelser för att stödja bolaget i den strategiska utveckling, affärsutveckling, generell rådgivning och för att bredda bolagets nätverk av personer som kan engageras i olika frågor.

VD och ledningen
Ledningen ansvarar för den dagliga driften av bolaget, att affärsplanen genomförs. Ledningen rapporterar till styrelsen och tar stöd från styrelsen.

Några korta lärdomar kopplat till detta:

  • Börja tänk som ägare – ”vad vill jag med mitt ägande i bolaget?”. Gör en enkel ägarplan.
  • Ansträng dig att inte blanda ihop ägarfrågor med styrelse och operativa frågor
  • Prioritera att ha oberoende personer i styrelsen, gärna en erfaren ordförande. Detta kommer tvinga övriga att hålla isär de olika frågorna.

Livet efter en exit

Både för entreprenörer och investerare är exit en inte oviktig fråga. Som investerare är affärsidén enkel. Vi köper aktier idag för att sälja dem i framtiden med målet att göra en bra avkastning. Den bästa avkastningen fås om hela bolaget säljs till en strategisk köpare, dvs någon i branschen som ser ett extra värde i den position som bolaget har och är beredda att betala extra för detta ”strategiska värde” utöver vinster, kassaflöde och tillgångar.

Således är frågan om exit viktig för investerare att lyfta och entreprenörer att förstå redan innan en investering genomförs. En del entreprenörer uttrycker en stor oro för att deras bolag ska säljas. En oro inför att någon annan ska ”ta över deras bolag” och förändra ens skapelse intill oigenkännlighet.

Idag snubblade jag över en intressant artikel som beskriver [Tunigo om livet efter Spotifyköpet].

Bara några månader efter köpet presenterade Spotify sin sökfunktion Browse, som baseras i den tekniska plattform som Tunigo tog fram. Holmsten, som i dag sitter i Spotifys product management, är synbart stolt över den snabba processen.

Vid köpet var Tunigo 20. I dag är ”Tunigodelen” av Spotify 25 personer inklusive USA-kontoret. Just nu rekryterar man och räknar vara 40 inom några månader.

– Vem vet, nästa år kanske vi är 100 anställda, inklusive redaktör i, eller för, världens alla tunga musikmarknader.

Värt att notera är att inte bara fick grundare och aktieägare betalt för värdet vid affären. Dessutom fick teamet en ny plattform (som affärsområde inom Spotify) som möjliggör ännu snabbare tillväxt, större spridning av tjänsten och mer resurser till utveckling.

Den exit som investerare pratar om inför en investering innebär inte att bolaget försvinner in i en mörk gränd för att aldrig komma ut igen. En exit handlar om att ägandet av aktierna i bolaget byter händer och att bolaget inträder en ny spännande fas.

Växa eller producera vinst – vad föredrar en VC-investerare?

En återkommande fråga som ägare och investerare i tillväxtbolag ställer sig är huruvida bolaget ska fokusera på att växa så fort som möjligt eller skapa vinster till sina ägare. I regel kostar det kapital att växa och ett bolag kan välja att återinvestera sina vinster i tillväxt genom marknadsföring, sälj, produktutveckling etc etc.

Idag stötte jag på en [tankeväckande post] från en entreprenör, Jesper Åström, som haft en intressant dialog kring en investering:

– Så det är alltså viktigare att man kan visa på extrem tillväxt i antalet medlemmar, än att visa på lönsamhet och hållbara affärsmodell för att få pengar från er?

– Japp, alltså, visar du redan lönsamhet har du inte satsat tillräckligt på att växa.

Jag tänkte kanske det var intressant att reflektera över vilket perspektiv investerare kan ha som göra att resonemanget blir detta.

1. Det finns olika investerare som söker olika typer av bolag och olika typer av investeringar för att allokera sitt tillgängliga kapital till. En avkastningsmaximerande vc-fond som valt att investera i tidiga skeden som minoritetsinvesterare (”venture capital”) –  har historiskt skapat bäst avkastning genom att investera i en portfölj av  5 bolag där alla har potential till värdeutveckling på minst 10-15 ggr på satsat kapital inom 4-5 år.

2. De främsta internationella vc-fonderna har i många av sina bästa investeringar byggt skala först (facebook, twitter, soundcloud, disqus, instagram mfl mfl) och väntat med att fastställa affärsmodell. Det finns flera anledningar till detta; en är att först när bolaget nått riktigt stor skala kan man veta vilken affärsmodell som är optimal. Det finns en risk med att välja affärsmodell för tidigt, du optimerar för lönsamhet innan du hittat den bästa affärsmodellen för att bli den stora dominanta aktören i din nisch. Ett annat skäl att söka skala är att det är först vid stor skala som du börjar skapa vissa inträdesbarriärer mot konkurrens online.

3.  På tema avkastningskravet som jag nämnde ovan så är de enda bolagen som kan skapa tillräckligt hög avkastning till sina investerare de som blir dominanta i sin nisch. De bolag som blir ”tvåa eller sämre” blir antingen uppköpta av ettan, konsoliderade med någon annan eller läggs förr eller senare ner pga av konkurrensen.

4. Lönsamhet är inte intressant under tiden du växer. Däremot är självklart intressant att ha en affär och affärsmodell som har inneboende möjlighet till starka marginaler. För att bli vinnare i en nisch återinvesteras all bruttovinst i att växa och bli störst. Denna feedbackloop kan förstärkas med VC-pengar. Titta på allabolag.se på bolag som Spotify, Klarna, Stardoll etc Dessa är intäktsmaskiner idag men växer fortfarande finansierade av sina ägares pengar (förlust på sista raden) för att försöka bli så stora att de blir nummer ett i sin nisch.

5. En typisk VC-fond investerar i 10-20 bolag per fond. Det finns ett par hundra tusen bolag i Sverige. Så statistiskt är det ytterst få bolag som kommer vara passande för en VC-investerare.

Avslutningsvis skulle jag påstå att ”vc-branschen” inte är svart eller vit. Det finns flera exempel på investerare som hellre investerar med lägre risk, som prioriterar kassaflöden och (lite långsammare) organisk lönsam tillväxt. Dessa är aldrig ”vc-fonder” utan snarare investmentbolag, family office eller motsvarande.